Varför är det så svårt att förstå vad en språkstörning är? Varför är språkstörning fortfarande så okänt i samhället?
Det har jag funderat på många gånger. Föräldrar som får veta att deras barn har en språkstörning känner sig ofta ensamma. De har aldrig hört talas om det. Ändå brukar siffror mellan fyra och sju procent av alla förskolebarn nämnas, och en ny, stor engelsk studie (Norbury med flera 2016) visar att runt tio procent av alla barn i 4-5 års ålder har en språkstörning.
Medvetenheten har ökat men det finns mycket kvar att göra för att sprida kunskap. Språk är ett komplext område och en språkstörning kan yttra sig på olika sätt. Därför måste kunskap och kompetens om språkstörning spridas tidigt i både förskolan och skolan. Kunskap om vad en språkstörning kan innebära för förmågan att läsa och att förstå en text.
Det är inte enbart yrkesgruppen logopeder som behöver ha den kunskapen. I en debattartikel i tidningen Dagens Samhälle, undertecknad av arton logopeder, skriver författarna att grundläggande undervisning om språkstörning bör införas i lärarutbildningar. Det är ett välkommet debattinlägg.
Specialpedagogiska skolmyndigheten kommer under 2018 att göra en nationell kartläggning av skolornas stöd till elever med språkstörning. Även det är en välkommen insats.
I projektet Begriplig text vill vi sprida information om hur lärare, logopeder, författare, bibliotekarier och andra kan nå fram till personer med språkstörning. I projektet deltar bland annat personer med språkstörning och testar olika typer av texter. Språk och läsning är komplext. Att bearbeta en text och förstå det man läser när man har språkstörning är mödosamt och tar energi och tid.
En del känner vi redan till och får nu bekräftat genom deltagarna i projektet. De förklarar för oss vad det är som gör en text svår och vad det är som gör en text mer begriplig. En del kände vi inte till så det är mycket lärorikt. Förhoppningsvis kan vi tack vare projektet göra texter mer begripliga även för andra personer med kommunikativa och kognitiva funktionsnedsättningar.
Exempel på sådant som försvårar och underlättar förståelsen:
- Undvik sammansatta och långa ord.
- Ersätt svåra ord med enklare och vanligare ord.
- Undvik avstavningar.
- Undvik förkortningar.
- Uppläst text kan vara bra men det kan också bli för mycket information att lyssna till och hinna förstå.
- Att läsa mellan raderna är svårt.
- Metaforer, ordspråk och idiomatiska uttryck är svåra och tolkas bokstavligen.
- Sammanfattning i en särskild ruta fungerar bra.
- Bilder som visar vad texten handlar om fungerar bra.
- Markera nytt stycke med en blankrad och ha ordentligt med luft mellan styckena.
Ju mer vi lär oss om språkstörning och ju fler som sprider den kunskapen, desto fler texter borde bli begripliga för personer med språkstörning. Begripliga texter gör fler personer delaktiga i samhället. Det blir en välkommen förändring.
Text: Lisa Gunnarsdotter, Afasiförbundet
Dela texten:
