I Dyslexiförbundet brukar vi använda begreppet ”öronläsning”. Det betyder att läsaren lyssnar på en uppläsning av texten. Med hjälp av teknik kan all text bli uppläst. Talsyntesen läser upp elektroniska texter. OCR-program omvandlar tryckta texter till en elektronisk version, som sedan går att läsa upp med talsyntes.
Personer med dyslexi har svårare än andra att automatiskt koppla ihop bokstav med ljud. På fackspråk kallas det avkodning. Att lära sig att läsa på papper går trögt och hur mycket en än övar så kommer läsningen aldrig att flyta riktigt bra. Utan läsflyt är det lätt att tappa lusten för texter i allmänhet och kunskapen som texten ska förmedla.
Just därför är öronläsning så lysande. En person med dyslexi kan öronläsa lika fort som andra läser med ögonen. Det gör läsaren självständig på samma sätt som andra – hen kan hänga med i skolboken, romanen eller dagstidningen.
Fusk säger den okunniga: ”Att lyssna är inte att läsa” är en vanlig kommentar. De tänker att det handlar om hörförståelse eftersom personen lyssnar på en text. Men där har de fel. Oavsett om hen tar in en text via öronen eller ögonen så handlar det om att förstå den text som man läser. Det enda som hen hoppar över är avkodningen.
Därmed inte sagt att den som har dyslexi inte ska öva på avkodning. Självklart ska man öva så mycket som möjligt – för att bli så bra som en kan bli. Men övandet får aldrig stå i vägen för läsningen.
För att hänga med i samhället så måste du ta del av viktig information. Utan den blir det svårt att till exempel:
- rösta i de allmänna valen
- söka bostadsbidrag
- argumentera för en bättre ränta hos banken.
Information är ofta skriftlig. Om personer med dyslexi ska kunna ta del av den så måste den gå att öronläsa.
Därför är det så viktigt att:
- tv-program med utländskt tal har upplästa textremsor
- tidningar finns som taltidningar
- skolböcker går att få upplästa
- böcker på biblioteken finns som talböcker genom tjänsten Legimus
- det finns appar med OCR-teknik som tolkar och läser upp information på papper.
Allt det är möjligt tack vare digitaliseringen. Men tyvärr händer det allt för ofta att information inte går att få uppläst. Det krävs en förändring av attityder och ökad kunskap kring olika sätt att läsa, hos de som producerar och förmedlar information, till exempel:
- informatörer
- författare
- journalister
- bibliotekarier
- lärare
- videoproducenter
- förläggare.
Det är just där Begriplig text kommer in. Vi berättar vad som gör texter lättare att läsa och förstå. Vi vänder oss till alla som arbetar med kommunikation och information.
Text: Sara Rydin, informatör i Dyslexiförbundet
Dela texten:
