Så fort jag får chans att prata om kognitiv och kommunikativ tillgänglighet, om hur vi kan göra omgivningen och kommunikationen begriplig för den som har svårare att förstå, så har jag en käpphäst: Vilket är det bästa kognitiva stödet? Tid!
Alla människor kan mer och förstår mer, om de får mer tid på sig. En person med utvecklingsstörning behöver mer tid än andra för att ta emot och bearbeta information. Att se till att den tiden finns är ett sätt att förbättra tillgängligheten som är så enkelt, men på samma gång så lätt att glömma. Vårt samhälle har hög hastighet på de flesta områden!
När vi talar om texter blir vi lätt fokuserade på det svåra med dem. I projektet Begriplig text försöker vi undersöka på djupet hur texter kan bli bättre för personer med olika kognitiva förutsättningar. Då ser vi snabbt alla hinder, och upptäcker också fler med hjälp av våra testare. Själva läsningen som ställer till det, krångliga texter förbryllar och svåra ord får läsaren att tappa tråden och ibland ge upp.
Men det är bra att också påminna sig om det fina med texter. Till skillnad från en muntlig information eller instruktion så finns texterna kvar. Den som behöver kan läsa samma text om och om igen. Eller lyssna på den. Den som behöver mer tid att fundera på ett sammanhang eller ta reda på vad ett svårt ord betyder, kan göra det, och sedan återvända till texten. Texten har inte försvunnit under tiden.
Den som läser texter med öronen, och på grund av sin funktionsnedsättning har svårt att förstå eller kanske behöver få höra saker flera gånger för att känna sig trygg – den har god hjälp av att texten läses av talsyntes eller finns inspelad. En maskin har mer tålamod än en människa, så det går utmärkt att be den upprepa sig hur många gånger som helst eller pausa den så länge jag vill och behöver.
Texter är ett fantastiskt sätt att samla och dela information som genom historien har varit omvälvande för människor både i stora politiska sammanhang och vardagslivet. Och texter är väl viktigare än någonsin i dagens samhälle.
Alla fördelar med texter är en av anledningarna till att vi inte bara struntar i dem. Men vi har numera också fantastiska möjligheter att utvidga textbegreppet. Att kombinera texter med symboler, använda film eller bilder och lyssna med öronen till exempel.
Apropå tid så vet alla som skriver lättläst att det också kräver tid att skriva tydligt och begripligt. Som Bengt Fredriksson på 8 Sidor påpekade [ https://www.begripligtext.se/gor-som-de-gamla-grekerna ] i sitt inlägg här på Begriplig Text, behöver den som ska skriva lättläst vara insatt i ämnet, för att kunna skriva konkret och sortera ut det viktigaste. Men den investeringen i tid som du som skribent gör, underlättar stort för dina läsare. Och når inte din information eller ditt budskap fram till läsaren var väl ditt skrivande inte värt någon tid alls?
Så tiden vi använder för att själva förstå ämnet, ta reda på vad läsaren vet innan, formulera oss, välja bra kompletterande bilder, gå igenom den egna texten med läsarens perspektiv och så vidare – allt det för texten närmare mottagaren. Det hjälper mottagaren att kunna hushålla med sin kognitiva kraft och att använda sin tid på bästa sätt.
Kort sagt: Att se till att både producent och mottagare av en text har gott om tid, är en förutsättning för att göra texter tillgängliga.
Text: Victoria Sjöström, kommunikatör på Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning
Kognition: handlar om hur hjärnan arbetar för att ta emot och bearbeta information.
Kommunikation: när vi delar information mellan varandra, eller mellan oss och omgivningen, till exempel med talat, tecknat eller skrivet språk eller med grafiska symboler eller bilder.
Dela texten:
