Det är lätt att tro att lätt svenska är en sak. Men egentligen finns det – eller borde åtminstone finnas – många olika lätta svenskor.
Jag är redaktör och skribent på tidningen Sesam. Det är en tidning på lätt svenska för personer som är nya i Sverige och det svenska språket. När vi skriver på lätt svenska ställs vi inför särskilda utmaningar.
Det är lätt att tro att lätt svenska är en sak. Men egentligen finns det – eller borde åtminstone finnas – många olika lätta svenskor. Eftersom behovet av lätt svenska har olika orsaker och följaktligen måste se ut på olika sätt.
Sesams läsare har svårt att läsa svenska för att det inte är deras modersmål. De har svårt att förstå det som händer i Sverige för att de inte har någon bakgrundskunskap. Men för övrigt är de som vilken läsare som helst.
Självklart kan en läsare av Sesam också ha en intellektuell funktionsnedsättning, ha koncentrationssvårigheter eller svårt att ta till sig skriven text av någon annan orsak. Precis som läsare av alla tidningar. Men detta är inte de svårigheter vi försöker överbrygga i första hand.
När jag skriver i Sesam ser jag en tänkt läsare framför mig. Denna läsare kan läsa sedan tidigare. Hen hade troligen inga särskilda problem att läsa i sitt hemland. Hen är normalbegåvad och har normal allmänbildning. Men från sitt land.
Därför skriver jag inte ”landet Ryssland” eller ”staden San Fransisco”. Det utgår jag ifrån att min läsare vet. Precis som jag skulle göra om jag skrev i vilken tidning som helst. Däremot kan det vara logiskt att skriva ”staden Kiruna”. Många av mina läsare har troligen aldrig tidigare hört talas om Kiruna.
Jag behöver troligen inte förklara särskilt noggrant vad påsk är. Det firas i många länder. Däremot kan jag inte utgå ifrån att min läsare någonsin har hört talas om midsommar.
Jag utgår också ifrån att min läsare är under utveckling. Hen kanske får ta del av Sesam på sin sfi-utbildning eller på sin folkhögskola. Eller så har hen tagit en egen prenumeration, för att lära sig svenska snabbare. Men jag undviker inte alla svåra ord, för då går min läsare miste om en möjlighet att utveckla sitt språk. Istället har vi en ordlista som förklarar ord som vi tror kan vara svåra.
Naturligtvis måste man skriva lätt svenska på ett helt annat sätt för en läsare som har andra utmaningar. Därför är det viktigt att veta vem man har som mottagare. Därför är det viktigt att olika lätta svenskor får finnas och utvecklas. Det är därför projektet Begriplig text är så viktigt.
Text: Petra Hansson, Sesam – nyheter på lätt svenska