Tanja Lind har skrivit sin magisteruppsats om hur personer med lässvårigheter förstår myndighetstext och vad klarspråk innebär för deras läsning.
Att förstå myndighetsbeslut är viktigt för att kunna ta vara på sina rättigheter och känna till om det är något som man behöver göra. Myndighetsbeslut kan vara svåra att förstå även för personer utan läs- och skrivsvårigheter. Hur svåra är de då inte att förstå för personer med läs- och skrivsvårigheter? Det bestämde jag mig för att undersöka i min magisteruppsats. De som deltog i min undersökning fick läsa ett bygglovsbeslut som jag fått från en kommun. Först fick de läsa beslutet i original och sedan fick de läsa en klarspråksversion av beslutet. Några intressanta resultat från min undersökning är att:
- Båda grupperna förstod klarspråksversionen av beslutet bättre än de förstod beslutet i original.
- Det fanns skillnader mellan gruppernas förståelse när de läst beslutet i original, men när de läst klarspråksversionen av beslutet förstod båda grupperna lika mycket.
- Förutom att förståelsen ökade var de flesta deltagare mer positiva till klarspråksversionen av beslutet.
- Det var fler deltagare med läs- och skrivsvårigheter än utan som tyckte att facktermerna inte var tillräckligt förklarade i de båda versionerna av beslutet.
Eftersom antalet deltagare var begränsat till 12 måste man vara försiktigt med vilka slutsatser som kan dras, men jag är glad över att kunna rikta ljuset på en viktig fråga och jag hoppas på att fler blir intresserade av att göra liknande studier. Något som just nu diskuteras flitigt bland språkvårdare är hur texters utseende påverkar förståelsen. Det är även intressant vad man kan göra när fler och fler myndighetsbeslut blir tillgängliga digitalt. Jag tror till exempel att sammanfattningar kan underlätta för läsaren.
Text: Tanja Lind, uppsatsstudent
Tanja har skrivit sin magisteruppsats vid Linnéuniversitetet. Den heter: Klarspråk i beslutsbrev. Tanja arbetar som språkvårdare på Försäkringskassan.
Dela texten:
