Jag blir mycket irriterad när jag hör ”experter” säga att en lättläst text är bra för dyslektiker eller att ett visst typsnitt underlättar för personer med läs- och skrivsvårigheter. Så enkelt är det inte. Jag vet vad som hjälper mig kognitivt i läsningen – sedan får erfarenhet och forskning avgöra vad som gäller för fler.
Jag arbetar som rådgivare på Dyslexiförbundet. Där träffar jag dagligen många ungdomar och vuxna med läs- och skrivsvårighet/dyslexi. Jag har också själv läs- och skrivsvårighet/dyslexi . Jag läser och skriver en hel del i mitt arbete och har studerat till socionom på Stockholms universitet.
Jag slås ofta över hur olika vi som har lässvårigheter uppfattar vad som underlättar läsning – just för mig. Därför blir jag mycket irriterad när jag hör uttalanden från ”experter” om att lättläst text är bra för dyslektiker eller om att ett visst typsnitt underlättar för personer med läs- och skrivsvårighet. Så enkelt är det inte.
Vi som har läs- och skrivsvårighet/dyslexi är ingen homogen grupp. Vi har alla våra styrkor och olika trix och fix för att klara vår vardag . Vi har också olika svårighet och undvikandebeteenden som kan hindra oss när vi läser.
Talsyntes och avstavningar
Det viktigaste för mig är att jag kan få texten uppläst som talbok eller med talsyntes. I tryckta böcker vill jag ha rätt luftig text och istället för avstavningar föredrar jag att man flyttar ner hela ordet till nästa rad.
Kronologi och personförteckningar i skönlitteratur
I skönlitteratur föredrar jag att texten har något så när kronologisk handling. Jag vill att man i texten är tydlig med när det är nutid och när någon t.ex. tänker bakåt eller dagdrömmer. Är det en berättelse med många personer uppskattar jag en personförteckning i boken.
Innehållsförteckningar och sammanfattningar i faktatext
Faktatexter behöver en tydlig innehållsförteckning i början på boken. Texten ska ha en tydlig inledning för varje kapitel, liksom en sammanfattande avslutning efter varje kapitel. Mellanrubriker kan också göra texten lättare att hänga med i.
Tyvärr saknar många böcker sammanfattning i slutet av kapitalen. Vad handlade det här kapitlet om? Vad var de viktigaste slutsatserna? Jag tycker att det är synd att en sammanfattning oftast saknas, för det underlättar helt klart med en kort repetition och den knyter ihop hela kapitlet.
Bilder, illustrationer, tabeller och så vidare förstärker oftast innehåller på ett bra sätt om de anknyter till texten.
Som sagt, detta är mina åsikter. Flera andra med läs- och skrivsvårighet/dyslexi kanske håller med, många andra inte. Men det är viktigt att man funderar på vad som jag tycker gör en text mer eller mindre begriplig. Jag har många gånger tidigare trott när jag har svårt att läsa en text, att det är mig det är fel på som inte förstår. Nu vet jag att även textens utformning har en mycket stor betydelse för läsbarhet och begriplighet.
Inger Rålenius, rådgivare på Dyslexiförbundet/Skriv-knuten
Dela texten:
