När fick vi allmän rösträtt i Sverige? Du kanske säger 1921 då vi fick kvinnlig rösträtt, men jag säger 1989. Då försvann omyndighetsförklaringen och alla som fyllt 18 år fick rösträtt.
9 september är det val igen. Men hur ska man kunna rösta om man inte förstår vad politikerna säger? ”Tillgreppsbrotten ökar” säger någon på TV. Varför inte istället berätta att ”Det har blivit fler stölder”.
”För att suga upp arbetskraften måste ekonomin expandera” hävdar en lärd man på radion. Men vad menar han?
Både Stefan Löfven (S) och Ulf Kristersson (M) talade i sina jultal 2017 om att de vill ha ett samhälle där alla bidrar. Men vad betyder det att bidra? Menar de samma sak?
I kursen ”Bli en lättläst politiker” betonar jag vikten av att konkretisera och ge exempel. I denna digitala kurs, som du hittar gratis hos Studieförbundet Vuxenskolan, lär jag ut mina bästa knep för att skriva lättläst och bli mer begriplig. Begreppet lättläst förklaras, men det byggs också ut. Efter en uppväxt med teater och många år som journalist inom TV vill jag lyfta fram rekvisitans betydelse.
Om du ska prata om djurtransporter inom EU, varför inte låna några kossor från barnens leksakslåda? Om du ska prata om standardiseringsarbete i Europa, ge då ett exempel på vad som händer om vägguttagen inte har samma standard; då får du ta med dig ett helt sladdtrassel på resan, för att du ska kunna använda din hårfön på Malta. Det är sladdtrasslet som tittarna/åhörarna kommer ihåg. Kognitionsexperterna kallar det för att visualisera. Jag kallar det för rekvisita. På samma sätt kan skisser och bilder fungera, om de har en tydlig koppling till texten.
Jag slår också ett slag för att politiker bör skippa siffror eller sätta dem i ett sammanhang. En luftig och tillgänglig formgivning har stor betydelse, liksom förmågan att stryka och sovra i materialet. Nyheten ska komma först. Och passa dig för passiv form. Använd aktiv form. Då berättar du vem som ska göra vad, gärna också när och hur.
Men det viktigaste är att veta för vem du skriver. Ta fram ett fotografi på den du skriver för! Hur långt har han eller hon lust att läsa? Är det begripligt att säga:
”Vi lägger ikraftträdandet av denna lagstiftning till 1/1–2020”.
Det sa Annika Strandhäll om att Barnrättskonventionen ska bli svensk lag. Kanske hade hon kunnat säga: Lagen ska börja gälla 1 januari 2020.
Ylva Bjelle, redaktör för Dyslexiförbundets tidning Läs & Skriv,
även ordförande i branschorganisationen Svensk Tillgänglighet
Ta del av kursen Bli en lättläst politiker här
Fotnot: Valdeltagandet bland personer som omfattas av LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) var 43 procent i valet 2010, att jämföra med 86 % för hela svenska folket. Källa: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).
Dela texten:
